Det är så skönt att skriva blogg ska jag säga er. Ibland får man bara sånt utlopp för alla känslor sen kan man lägga sig nöjd i sängen och somna. Man ha sagt sitt. Idag är jag lite frusterard här hemma. För vad vet jag inte? ha bara dom känslorna i kroppen just nu. Nästan att man vill ta ett spring runt huset för att skaka av sig el en omgång med boxningen. Men dags att sova sen får man se hur det känns imorgon. Mycket skoj denna veckan. Tattoo och träffa Lina på kupolen. Klippa Manda och annat skoj =)) Längtar att ännu en vecka få leva och njuta av att man är frisk och ha en underbar dotter <3 Dont hate just love <3

Hur ör det egentligen med denna vikt. Ju mer jag ser mig omkring börjar jag se vad vikten påverkar ens attityd. Jag och gubben ha ofta prata om detta hemma. Många som är mer runda och sen går ner i vikt blir helt plötsligt väldigt medvetna om deras utseende. Inget fel i det egentligen men ibland är det som att det slår över helt. Dom börjar visa upp sig, byter partner och många blir märkvärdiga. Jag gillar inte sådana människor. Jag älskar människor som är genuina och sig själva. Och det spelar ingen roll om dom är smala el tjocka. Har sett många runt mig som just blivit smala el välbyggda efter fetman. Pappa t,ex. Han va chaffis förr och hade rejäl mage. Han fick diabetes och då tror jag han insåg att han inte kunde leva som han gjorde längre. Vart en stor förändring och magen försvann från lilla pappa. Men han är samma lika ju =)) Lina va också så extremt duktig. Hon gick ner från storlek big till 36. Men hjärtat förblev gott liksom. Ser även kort på folk som har gått ner mycket. Man bli ju imponerad men det är synd det ska stiga många åt huvudet. Jag bruka säga till Erik, att det spelar ingen roll om du ha mage el inte för du får mig alltid att skratta och det gör dig vacker...

Men jag kan nog säga att jag ändå förstår människor på ett sätt. Jag ha inte varit smal sen jag gick i nian. Då vägde jag 59 kg och va 1,73 lång. Jag va på gränsen till att väga för lite. Men idag skulle jag nöja mig om jag kom ner till 70 bara. Jag är på god väg. Jag lovade mig själv att kommer jag ner till under 75 då ska jag sätta mina nya tattoo på sidan om magen. Annars får jag sätta den någon annanstans. Det är lite komiskt hur fetma lägger sig olika. Jag ha ju tyvärr den där manliga fetman som lägger sig på magen. Sjukt drygt får jag säga. Magen och ansikte. Att få mage som kvinna känns inte kul alls. Men snart kanske man vågar visa sig i bikini. Vadå beach 2013 el ;)

Det är dags. Ännu en gång är det det dags att lägga i handbromsen. För mycket dricka och för mycket minnesluckor. Jag måste allvarligt börja ta det lugnt. Jag är egentligen inte rädd nått ska hända en men det är otäckt när man inte ens minns att man ringt folk, el sms:a. Then its time att tagga ner. Men är väl så här det är. Man festa å ha kul å dricker och tänker knappt på vad man dricker el hur mycket. Jag ha haft så kul den här sommaren med fester och dylikt absolut. Linas och min kväll på Harrys var bland det roligaste jag varit med om. Många fina minnen som kommer att följa med en men sen känner jag det här med att sköta sin kropp också. Inte bra att häva i sig. Nu är jag inte ute varje helg. Och i vanligafall bruka jag gå ut kanske 1 ggr varannan månad men ändå. Jag tänker inte ha någon vit period. Jag tänker bara växa upp helt enkelt ;) Take it slow my dear and have a wonderful time =))

Åh jag måste få skryta lite till förresten om vikten. Knäckt ännu ett hinder. Är nere under 75,5. Kommer jag fixa det här? Jag vill ner till 70 och jag tror jag kan fixa det faktiskt. Målet denna vecka är att komma under 75 i alla fall. Vill ha det som mål för mina ny tattoo jag ska göra på fredag. Så det måste bara gå ;) 

Vi väntar in döden där hemma. En av våra marsvin är dåliga. Ja givetvis Mandas marsvin också. Jag tror det är åldern för hon är lugn och ligger bara. Jag tror det är en insomning på g helt enkelt. Börja hon lida då far vi och avliva henne helt enkelt. Men är lite läskigt nu när Manda för några dagar sen ville göra en kista. Och så bara några dagar senare så blir Annika dålig ( Mandas marsvin ) . Ja vi får se hur det går för henne och arbeta med alla känslor som kommer att komma. Tänk jag minns mitt första djur som dog för mig. Det var en hamster som hette Bamse. Min farbror hade köpt han till mig, men det var så att han hade köpt han på rea för han va gammal redan så han dog ganska snabbt för mig. Det jag minns starkast av alla djur är nog när mina marsvins ungar dog. Vi fick barn och mamman dog och sen alla barn. Jag va jätte ledsen minns jag. Grät i flera dagar. men så här är det med djur. Jag kommer knäckas den dagen mina katter jag ha försvinner. Dom ha varit med mig från start sen jag flyttade hit så det kommer kännas tungt. Men jag är glad man får ha djur i sitt liv för dom ger igen så mycket.

Wilma fick komma ut lite och gotta sig i gräset idag :) 

Jag försöker sakta men säkert vända nu på allt här hemma. Att jag ska vara glad och mer positiv och kanske skratta mer. Att inte tänka på vad jag gör fel utan på vad jag gör rätt. Idag gjorde jag många rätt. Jag fick många mer skratt och kramar idag av Manda. Innan jag gick ut från hennes rum idag sa hon till mig: Mamma vad betyder I love U.. Jag svara att det betyder att jag älskar dig. Då sa hon : oki mamma I love U <3
Det värmde. Jag får igen så mycket mer av att vara så här. Sen när man sitter ensam på kvällen så kommer allt över en bara. Nästan lite skönt ändå fast ändå inte. Men jag ska nog klara av det. Man ska väl inte bara se till allt man misslyckas med utan med det man faktiskt lyckas med. Ibland känns allt för mycket, för tungt men jag förstår att livet ska inte vara lätt och för någon anledning så vill livet helt enkelt att jag ska ha små utmaningar hela tiden att kämpa mot. Jag vet inte om det gör mig till en starkare människa el inte men jag ger mig inte för jag lever bara en gång. Det finns bara en chans för hur människor ser mig. Och Manda ska få sin chans med lycka...

Va bra mamma att jag köpte ett spel så du kan få vara ifred lite grann....

Amanda sa så idag till mig. Jag stirrade på henne chockat och mitt hjärta sjönk ner till fötterna med en duns. Denna lilla vackra skapelse som jag skapat säger att jag ska få vara ifred så hon inte stör mig. Har jag varit så hemsk? Har jag varit så arg och aggressiv hemma? Har min egna dotter på 4 år märkt hur tom jag känt mig. Det är en skam. Jag borde fan skämmas. Här tjatar jag så förbannat att jag vill ha en knodd till och märker inte ens hur mitt egna barn lider av att inte få göra nått roligt med sin mamma. Va fan är jag för en mamma. Ja jag vet man kan må dåligt imellan åt men nu får det fan vara nog med detta jävla tycka synd om mig skiten. Hur länge ska man gå runt i ett moln och hoppas någon kan ta fram solen. Ta fram solen själv liksom. Nej jag är ingen perfekt människa. Jag gör många misstag. Många hemska och en del mindre hemska. Jag är inte världens bästa fru. Jag är inte världens bästa vän. Min kropp får lida för mina misstag som jag låter mig själv göra. Ärren finns där. Nej jag är inte världens bästa alls. Det finns många fel i denna människan men för min dotter vill jag vara världens bästa. Mitt ljus ska lysa hennes väg. Inte mörka den. Fan jag skäms. Dags att resa sig ur askan igen och ta fram min bra sida. Min sida som gjorde att Erik och jag hade ett toppen år med mycket skratt. Vi ska bli ett igen och Manda ska få de föräldrar hon förtjänar. Jag svär ta mig fan....

Ja nu är det ju så att jag fyller 30 här i höst. Ja det är den bistra sanningen men om man nu ska fylla 30 ska man göra det med en jäkla fylla tycker jag allt. Så varför inte ha fest då. Erik och jag slår ihop skiten så får vi lite kul. Meeeeen då kan jag inte åka på kryssning :/ Jag ville verkligen åka på gaykryssningen får bli en annan gång i så fall. Känns som fest hemma är vad vi behöver med goda vänner och mat och lite fylla...

Det va länge sen jag kände starkt för någon låt alls. Och en dag när vi åkte i bilen så hörde jag den här låten och jag trodde att tårarna skulle komma på en gång. Det va länge sen jag hörde nått som påverkade mig såpass. Jag vet inte varför. Dels ja det är en lugn låt men texten och själva sången. Ha aldrig hört talas om gruppen sixx am men tyckter inte om deras andra låtar när jag hört dem men den här. Den får mig alltid att gråta.. En vacker låt <3 En Patsy låt.